MIKA

Kaos. Så jag kan beskriva hur mina känslor ter sig just nu.
Och mådde man inte dåligt innan så mår man urkasst nu.

Tänk, att i dagens Sverige år 2012, så ska det behöva vara så jävla svårt att få hjälp och vård, fysisk som psykisk.
Det var då självaste fan. Befinner mig i ett stadie i livet då det mesta känns riktigt uruselt. Att somna om nätterna är verkligen ingen självklarhet, och jag vet ju aldrig när jag kan bryta ihop igen. Det kan vara under samtal med vänner, mitt ute på gatan, eller hemma i ensamheten. Ovissheten gör mig ännu svagare, och bristen på vård gör det ju än värre. Är det så det ska vara, att de som mår dåligt, ska behöva må ännu sämre innan de får hjälp? Skulle inte tro det.


Och nu till något roligare. Det är nio dagar kvar av livet som tonåring. Måste komma på något djävulskap att hitta på innan tonårstiden tar slut. Frågan är bara vad. Råna en bank? Nej just ja, de har ju inga kontanter längre... Fan.
Kanske skulle ta och sno en vägskylt. Nja. Nä, vi får se vad det blir, men något måste det bli!

Igår var jag och mor ut på tur till vårt kära grannland Norge. Vi brukar göra en sån tur vartannat år eller så.
Bara för att vi kan, typ. Vad gjorde vi där då? Mja, först åkte vi till Rörbäcksnäs (Sverige), en by några mil härifrån Malung, och satte blommor på mormor, morfars och morbrors grav. Sedan åkte vi vidare mot Trysil, där vi gick runt och glodde, och handlade lite diverse norska delikatesser (i vår mening, flatbröd och imsdalvatten med smak. När ska Sverige införa Imsdal med jordgubbssmak? Jag väntar spänt!).

Vi åkte vidare mot Østby, där vi tänkt äta lunch på ett hotell men vi insåg att det var för dyrt, så vi tog oss in på närbutiken och handlade oss lite loff (bröd), skinkost, smör och dryck, samt teskedar.  Åkte vidare ut mot skogen, och stannade på ett lämpligt ställe, där vi började spisa lite bröd. Vi bredde skinkosten med teskedar, och hade väldigt roligt, samt vinkade till dem som åkte förbi (på den lilla skogsvägen kom det fler bilar än vad det totalt vistas ute en lördagkväll klockan sju i Malung, typ).

Sen när vi ätit klart åkte vi mot Ljørdalen och hälsade på släktingarna som låg på kyrkogården där, samt åkte runt och tittade på bland annat mormors nu mer igenväxta barndomshem, samt lite annat. Sedan drog vi oss hemåt.

Roligt hade vi. Kanske inte låter superspännande för er, men för mig och mor är detta vår semester, och något som kan bli riktigt roligt. Vi brukar ju alltid lyckas göra bort oss.

Peace, friends! Har ni tips på djävulskap jag kan hitta på, så bring it on!

// Mika

P.S Kommer bilder från semesterturen om några timmar!